Onsdagkväll... igen

Jag vet att det är en klyscha, men det går himla fort... tiden alltså..
Nu är det onsdagkväll igen.
Kikar på Roomservice, drömmer om en ny källare, ett nytt kök, och en eldningskassett till öppna spisen... (detta beroende på att jag har varit hemma hos ytterligare en av mina grannar idag, och insett att det verkligen märks att hela det här huset, MITT hus alltså, har originaldelar från 1956 invändigt... jobbigt... Men jag är inte avis! Inte bitter heller ;-) ännu...)
Och helt plötsligt så hör jag mig själv glatt säga att "vi kan väl kika upp till mig och fika nästa vecka efter barnvagnspromenaden då =)"
Inser i nästa ögonblick att det får bli en helsanering, i det närmaste en renovering man kan komma, innan nästa torsdag....
Även om vi har ett gammalt, orenoverat hus, så vill jag ju inte att det ska KÄNNAS så *haha* hur nu det är möjligt.
Jag har nog komplex....

Det skrämmer mig också att jag har börjat gilla brunt mer och mer....
Baserat på mitt tidigare uttalande (att jag aldrig skulle sätta brunt på mitt barn..) så känns ju det lite.. Hrm... hehe... ja ni vet....
Kanonsnyggt med bruna tapeter ser jag nu...
Gaaahh...hjälp!

Ja, förutom då att jag har spurtat runt på barnvagnspromenad hela förmiddagen, så har jag tagit en snabbvisit på Ikea med morsan, och Ida har äntligen fått sin barnstol hemma hos dom. Slipper man släpa stolar fram och tillbaka.
Och så har jag lärt mig några saker idag:
1: Fast man är 8 månader och inte kan gå ännu, kan man härja omkring och utan problem trötta ut tre vuxna på ett par timmar.
2: Det finns alltid nåt nytt att önska sig i julklapp då man är på Ikea, men dom är inte så smarta alltid: varför har man gjort nya fräna röda och blå barnstolar, då borden som är till fortfarande är vita....?
3: Man kanske måste ha en piska för att få nåt gjort här hemma ändå, jag har redan städat undan inför nästa torsdag ;-)

ja jag säger då det....