...som framförallt präglas av I-landsproblemet att leva med en bil.
Skodan är fortfarande på verksdagen, en vecka imorgon, och vi slåss dagligen om Forden, och argumenterar vilt om vem som behöver den mest.
Jag vinner oftast, men får på kuppen skjutsa omkring alla andra i familjen, för att själv kunna sen ha bilen för mig själv.
Men vi överlever nog =)
Annars råder högaktivt hemlighetsmakeri i huset, eftersom min älskade man fyller år om en månad. Dock har han redan börjat tjata om saker som han önskar sig, och jag har börjat beställa grejer på nätet åt honom, som måste smugglas undan innan han ser paketen. Han är allt för nyfiken för sitt eget bästa, men vi jobbar på jag och svärmor =)
Problemet är annars vad man ska ge till nån som bara önskar sig verktyg och sandpapper. Typ.
En spark i häcken så att han använder dom också? ;-)
Annars hade en burk lugnande medel gått hem som present igårkväll iallafall, eftersom både värmepumpen, datorn och kylen och frysen uppenbarligen hade fått nåt spel när vi kom hem från stugan. Ingenting fungerade som det skulle, och båda två såg med fasa tusenlapparna flyga ut genom fönstret och driva bort över fjärden med änglavingar och ljuv musik... Men värmepumpen startades om utan problem och lika så datorn. Därför blev paniken lite lättare att bära då frysen trilskades helt omotiverat hela kvällen, och jag gjorde upp avancerade fryslistor och inventerade recept för att rädda vad som räddas kunde innan eländet ballade ur helt.
Men sen kom vi på att det mycket närliggande Ortvikens Pappersbruk, hade haft ett maskinstopp under helgen pga brand, och när alla dessa maskiner kickade igång igen, så blev det störningar i elnätet ända ner till Hudiksvall typ. Inte konstigt att stackars frysen här också blev lite nervig.
Nu går det iallafall, och vi hoppas verkligen att faran är över för denna gången, och att vi slipper köpa nya vitvaror i första taget.
Annars har helgen varit till belåtenhet, och nu kan man säga att det verkligen är vinter i stugan. Är det frostig gräsmatta dygnet runt, så är det vinter, det bestämde Ida och jag. Vi har till och med slagit in sandlådan i pressening trots Idas vrål över nejden "iiiida eeeeka ååådaaaaann!!!!!" (Ida vill leka i lådan!!! betyder det för den oinvigde....) trots att ååååådan i det här fallet redan var stelfrusen och de stackars kvarglömda leksakerna fastfrusna i sanden.
Nästan som asfaltsbarn, men lite mindre tragiskt ;-)
Well, vi ser fram emot en ny vår i åååådan, och så får vi se hur intressant den är då =)
gnatt för nu.