Alla dessa beslut...

...som helt plötsligt måste fattas när man har fått barn, och som dessutom får KONSEKVENSER!!!
Förr kunde man ju fatta en del beslut på relativt lösa grunder, och fortfarande komma undan med följderna utan att det påverkade en själv eller andra så speciellt mycket.
Nu funkar inte det längre.
Tyvärr, tror jag.
Eller så är det inte så mycket Tyvärr över det, det kanske bara får en att förvärva de där sista vuxenpoängen som har fattats för att man ska bli helvuxen.
Tidigare har jag alltså bara varit halvvuxen.

Ett exempel är det där med dagisplats.
Har sökt plats enligt föreskrivna regler, och mycket riktigt även blivit erbjuden en plats åt Ida "idag vägrar jag äta nånting alls från sked" Holmquist. Givetvis är det så att de är extremt mycket barn som är i dagisbörjaråldern precis nu, så i vårt område (där det ändå finns 5 st dagis inom 5 minuters gångavstånd!!!) finns alltså ingen plats att uppbringa till Damen.
Har istället blivit erbjuden en plats på ett annat dagis, halvvägs till Korsta (ungefär en kvarts längre gångavstånd än de som vi föredragit häromkring...) och måste alltså nu bestämma oss för om vi ska ha den platsen eller stå kvar i väntan på en plats närmare hemmet. Feg-alternativet finns förståss alltid, dvs att ta platsen och under tiden stå kvar i väntan på förflyttning närmare hemmet.
Men om man väljer fegalternativet så får man ju minst en inskolning till på halsen, och slita upp ungen från ett dagis där hon eventuellt/förhoppningsvis har börjat känna sig hemma.
Men å andra sidan är det väl lika bra att hon vänjer sig, själv har jag ju bytt dagis när jag var liten och det blev folk av mig också (?).
Men man vill ju att hon ska få uppfattningen om att dagis är en kul och trygg plats, och om vi tar det där som vi fått nu, så kanske det är skitbra och sen byter man och så blir det dåligt. Ett nerköp helt enkelt.
Men å andra sidan så vill man ju att hon ska gå på dagis och lära känna barn som hon kommer att gå i skolan med sen, och det är ju minst två på den här gatan...
Men..
Ja ni fattar....

Förr hade jag alltså bara bestämt nåt, som skulle bli bra först, om ni fattar vad jag menar. Men nu kan man liksom inte det.

Sånt funderar jag på en lördagkväll *suck*

Det lutar åt feg-alternativet....

Från föräldrafällan till motsatsen.
Janne är ute och roar sig ikväll, och käkar julbord (redan???) med Filmstaden.
Därmed har jag några grejer som är JÄTTETRÅKIGA att göra ensam:
- Dricka vin. Och inte bara tråkigt, tragiskt också, man känner sig lite som en alkis.... Men dunken var faktiskt över sen festen förra helgen. Eller förrförra helgen. Eller nåt...
- Äta lussebullar. Inte lika gott faktiskt.
- Adventspynta. Bara tråkigt liksom.
- Fördriva en värdelös tvkväll på annat sätt. Tack, biblioteket, för att ni finns =)

Men kaffe räddar alltid situationen =)