Äntligen!!!!!!!!!!

Nu är det påsk ledigt!!!!
och som bonus till påskägget så har Arga Snickaren börjat på kanal 5 =)

Det är ett sånt här program som får renoveringsentusiaster som mig att framstå som expert. Och dessutom hjälper det mig att tycka att vi inte har det så där jättestökigt här hemma ändå ;-)

Iallafall kommer saker i ett annat perspektiv.....

Annars är detta slutet på en stressig dag.
Alldeles för många beslut att ta på alldeles för kort tid, eftersom den här Skottlandsresan HELT PLÖTSLIGT är redan på måndag. Ja den har varit på måndag hela tiden, men som vanligt så har det ju varit lååååååååååååångt kvar dit.....
Inte så där jättelångt kvar nurå........ typ.....
Jag har iallafall packat färdigt 99% av grejerna...
Och haft en trevlig eftermiddag med biskopens Ungdomsdialog.
Och lagt in lite nya medlemmar i medlemsregistret till ackompanjemang av väderprognosen nyss.
Så lite effektivitet har det varit iallafall =)

Idag var det dags för påskkärring-utstyrseln.
Ja inte för mig alltså, utan för dottern.
vi letade fram en klänning, ett huckle och provade fräknar och rouge, redan igårkväll. Dock imorse så blev det endast klänning. Och två fräknar.
Men påskkärring, det var hon minsann, det talade hon om för alla på gatan innan vi gick till dagis.
vi var inte helt överens där....

Inte gidk fräknarna bort heller, så nu har stackarn svarta prickar i ansiktet... hoppas de bleknar med tiden.....

Gla Påsk!

Dubbelmoral?

Så har en klassisk dagisförkylning drabbat mig IGEN, lagom till påskveckan, och lagom till långledigheten.
Och ännu värre - lagom till Iona-resan....
Gah!!!!!!!!!!!!
Just what I needed? NOT!!!!!!!!!!!!!!!

Gör mitt bästa för att kurera mig och försöker komma i form så fort som möjligt.

Maken filar på de nya el-snåla, hembygda tavelbelysningarna (bara en kvar!!!! men den var svår!!!!), vilket gör att soffan har varit isärmonterad hela dagen så jag ser körslaget från en köksstol med pappersnäsdukar i ena handen och kaffekoppen i den andra. Allt medan borrmaskinen akompanjerar reklamjinglarna, och det fastnar bara lagom med avklippta vassa elkabelstumpar i sockarna när man tassar omkring i vardagsrummet. Det är mysfaktor det =/

Apropå el-snålt, så slog nog Gry Forsell rekord i dubbelmoral, när hon fröjdigt i början av Körslaget-programmet, uppmanade alla tittare att delta i "Earth Hour" ikväll genom att "släcka alla lampor och elförsörjda apparater, och endast låta teven vara påslagen" *garv* gissa på vilken kanal....
ja jag säger då det......

Hos oss blev det alltså inget Earth-Hour-ande, eftersom maken miljövänligt uttryckte "jag har inte tid med det nu, men jag använder ju batteridriven skruvdragare, jorden får nöja sig med det ikväll".
ja jag säger då det.... igen....

Imorgon får vi se om han prioriterar kablar och montering före socialt umgänge, två av dotterns kompisar (eller vad dom är i den där åldern...) har valt att lägga sina födelsedagskalas samma dag, vilket resulterar i att vi oavbrutet äter tårta och leker järnet mellan kl 13 och 17 imorgon.
Jag tänker inte ens försöka uppskatta den sockerchocktoppen... det behövs ingen supernanny till att räkna ut att det inte lär bli nån middag för den bruden iallafall, med tanke på allt vad som har ätits under dagen.
Det är iallafall vad jag förutsätter, hon har chockat förr och tackat nej till tårta, men då tror jag att hon var sjuk....

Den som lever får se,
dags för dagens sista näsdroppsdos, och så hoppas jag på en mer positiv snor-trend (eller vad jag ska kalla det...) imorn när jag vaknar.

God Earth-Hour-kväll på er.

Confesion!

Jag bloggar på arbetstid.
Igen.

Jag har ingen moral.

Jag kan också erkänna att jag på ungefär 20 timmar, har lyckats glömma bort nästan allt som jag lärde mig på Intranäts-kursen igår.
Allt utom lösenordet.
Och det är ju bra iofs....
Eller så är det så, att det FAKTISKT var nåt fel på sidan i förmiddags när jag försökte fortsätta jobba med min sida.

Jag kan också erkänna, att jag utan någon som helst skam i kroppen, har lurat ut arbetskamrat E på lunch idag, trots att han hade med sig matlåda.

Det går helt klart utför...

Jag yrar fortfarande runt med mina packlistor, och det går långsamt framåt.
Den nya investeringen - vandrarskor som nämnda arbetskamrat var vänlig nog att hjälpa till att handla - har ännu inte fått komma ut och trampa Sundsvallsmark. Jag hoppas att de har fått gjort det innan resan iallafall... Jag är nog inte så strategisk i det här fallet....

men vaddå, *jag har ju hela helgen på mig....* Typ.

men ändå....
idag tackar jag Gud för:
Compeed
Rikskuponger
Vänner som drar med en på skumma saker, som man själv inte skulle komma på tanken att göra. Som Tjejmilen tillexempel. Jag får se om jag överlever. Men vi har iallafall bokat ett fint hotell =)

Klart slut.

Jättelänge sen!!!

Så då revanscherar jag mig med ett jättelångt inlägg =)

Maken skruvar upp egenhändigt byggda tavelbelysningar medan stereon skrålar ut nån techno-typ musik med den fantastiskt texten "its nice to be important, but its more important to be nice"... Tänk att techno har nån sorts själ ändå....
Dottern dansade även till nämnda oväsen tidigare ikväll, vilket kan ses som en bedrift av en tvååring, som borde tycka att techno är likställt med vilket oväsen som helst.

Några saker är dock viktigare att notera:
- Det är söndag kväll och tvn är inte på. Det har nog inte hänt sen förlossningen...då vi följaktligen inte var hemma.

- Jag premiärbloggar från min nya dator =) Det trodde ingen heller att det skulle hända, men nu är det ett faktum. Nu väntar bara det svåra konststycket att få över alla filer från den gamla datorn till den nya, utan att nåt går förlorat...

- Den svenska melodifestivalfinalen har passerat och jag har inte ens kommenterat vinnaren. Lite skandal över det faktiskt. Jag gör det väl nu då - okej låt men ful klänning. Det kommer jag ihåg fast det var över en vecka sen. Lycka till i Norge, Anna!

För övrigt så har jag börjat packa till den förestående Skottlands resan med jobbet. Det är endast två veckor kvar ;-) men man kan alltid börja fila på det mest basic. Det gäller att ta med så lite som möjligt men ändå klara sig bra på sina grejer. Tricket är att ta med sig kläder som tar så lite plats som möjligt. Hellre flera tunna grejer och ett par koftor, än få tjocka tröjor, typ... ja ni fattar.
Jag skulle vilja kalla mig packningsrutinerad, men jag vet inte... det kan vara så att den här resan är det optimala testet, för hur smart man packar egentligen. Jag är emellertid helt övertygad om att jag mitt i resan kommer att komma på nåt som jag har glömt, som är i klass med livsnödvändigt... Därför har jag alltså börjat skriva packlista.
Packlistor, ursäkta mig...

(okej, nu skrålar stereon "who let the dogs out", så det där med själ kanske var att överdriva....)

Jobbgrejerna har alltså en packlista och det privata en. Det som stör mig, är att jag skulle behöva prioritera bort privatgrejer till förmån för jobbgrejer. Fnys!
I veckan behöver jag även ge mig ut och inhandla ett par vandrarkängor. Dyrt. Men förmodligen nödvändigt.

I övrigt så slits jag mellan vår och förtvivlan. Som alltid den här årstiden. Ena sekunden droppar det från tak och alla möjliga håll och kanter, och lerpölarna ligger som knäckta ägg över hela tomten. Andra sekunden är det fortfarande is och kallt på morgonen då man kommer ut. Jag vill ha vår NU, så att jag kan tvätta alla vinterkläder =)
Nä okej då, inte bara därför...

Snart är det ju semester..... =/

tjohej.

Hur vet man att man har varit ledig en helg?

- man har gjort så mycket så att man inte har hunnit sitta vid datorn förrän på söndag kväll (nu alltså....)

- man har träningsvärk, inte av att ha tränat med sitt "normala" träningsverktyg, utan för att man har skottat snö... eller, skottat snö från tak och ner på marken, och därifrån skottat bort det så att man kan komma därifrån...

- man har tvättat så många maskiner tvätt att luften i lägenheten är alldeles kall och fuktig för att det hänger kläder på varenda ledig krok i hela huset.

- kinderna är nariga pga utevistelse.

- man har ingen aning om vad man ska göra till veckan, eller vad som står i kalendern planerat, för man har helt enkelt inte tänkt på det. Det kan innebära en obehaglig chock på måndag morgon, men det kan jag ta. Livet i total oaningslöshet är fantastiskt.

Som pricken över i:et, tillbringar vi söndagkvällen med att titta på det fantastiska programmet "Breaking point" på discovery, där man dagen till ära försöker hitta ett material som ska klara av en raketattack. För det behöver man verkligen vara förberedd på i dagenns samhälle.

Herregud. Jag behöver en hobby.

Apropå det så går virkningen inte så bra. Alla virknålar är slut på min lokala garnaffär, bara för att alla har givit sig på att virka dom där fula OS-mössorna.
Varför kommer jag jämt på saker för sent för.....?

Häcken full

I flera dagar har det varit såna här dagar där man tycker att man gör en massa, men inget vettigt blir gjort.
Jag vet inte om det är läge att skratta eller gråta..
Imorn bär det iallafall av till Uppsala (igen....) för Volontärkonferens.

Idag har jag tränat för första gången på "riktigt" efter förkylningsveckor. Inte helt slut som väntat, utan mer muskelvärk. får se om jag masar mig upp ur sängen imorn, taxin kommer 05.50...

Tiden går så J....a fort, så jag hinner inte med.
snart är det sommar, semester och sen är det inte långt till jul.

Undra vad man ska önska sig i julklapp......?

OS abstinens?

Fler än jag?
jag kollar på "höjdpunkter" nu på SVT bara för att det inte finns nåt annat att se...
Nåt OS-likt alltså...

Jag är så desperat att jag har börjat leta efter en ny hobby, dvs nåt som jag kan göra de gånger jag är förkyld och inte nyttjar min lilla lediga tid till att hänga på friskis och svettis...
Det jag har hittat, är en virkbok på Icas bokrea...
det verkar kul och det står att det inte är svårt.
Jag återkommer med resultat...
se m er under länken "jag vill också!!!"
Helt underbara grejer.....
Hur svårt kan det vara???????????

Börjar annars hämta mig från förra förkylningsveckan.
Jobbat hela helgen och fått mycket roligt med mig, och en hel hög idéer som gör att jag inte riktigt kan slappna av på min lediga dag, för att det bara spritter i "åtgärdsfingret" ;-)
Åjo, ni har säkert också ett sånt finger!!!!
Helgen har som sagt gått bra, men jag är oerhört ledsen att jag inte har orkat fullfölja det arbete som jag har satt igång tillsammans med mina medarbetare.
Jag har höga krav på mig själv och min yrkesroll, och jag grämer mig mycket och länge när något inte blir som jag har tänkt mig.
Jag får för det mesta positiv respons i mitt jobb, och det är jag tacksam för.
Dock finns det tillfällen då jag vet själv att det har blivit "inte så där jättebra som det skulle ha kunnat bli", och det är jag och mina medarbetare ofta medvetna om. Dock så funderar jag på ett eventuellt konstruktionsfel hos oss svenskar...
Ibland tror jag att den där gråskalaan av nyanser helt har försvunnit, och vi ser bara det som är svart eller vitt. Jag önskar att alla kunde uppskatta det som är positivt i alla situationer, istället för att vältra sig i det som upplevs som negativt. Jag okejar vältrandet i en del lägen, främst när någon har drabbatas av personlig förlust av något slag, eller när någon blir orättvist behandlad eller drabbas av sjukdom. Då kanske det inte är så lätt att se ljust på tillvaron.
Men man måste ha perspektiv.
Det blir aldrig som man har tänkt sig.
Det hoppas jag att folk förstår.

Och till dig som har suttit och funderat på om jag tänkte virka mig en OS-mössa, så är svaret Nej =)
Jag passar inte i mössa.