Tre

Jag kommer inte ihåg så mycket ifrån min barndom.
jag börjar minnas när jag var typ 5-6 år, fragment och små korta sekvenser. Mer sammanhängade minnen kommer inte förrän vid 10-12 år nångång.
Det tycker jag är synd, för OM det hade varit så att jag hade kommit ihåg hur det vara att var 3 år, så kanske jag hade haft större förståelse för det FRUKTANSVÄRDA MONSTER SOM BOR I MIN DOTTER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHH!!!!

Hon
Driver
Mig
Till
Vansinne.

Så nu behöver jag hjälp.
Är det nån som kommer ihåg....
-varför man alltid sprang åt andra hållet när mamma sa "Kom hit!"????
-varför man aldrig åt mat hemma utan bara på dagis?
-varför man måste kasta saker fast man vet att man inte får???
-varför det är standard att göra tvärtemot???
-varför det bara är EN ENDA gaffel som duger att äta med? Om man nu får för sig att äta...
-varför det är roligare at säga nej????
...så kan ni ju höra av er.

Det är nu man är glad att man inte är ensamstående mamma. Hur i H-vete klarar de av detta utan att få ett nervsammanbrott. Det kanske dom får. Märkligt vore det annars.

Dock! ett ljus i mörkret:
jag är fortfarande större än henne, så jag kan fortfarande ta henne under armen och göra som jag vill =)

Jag får njuta av det så länge det varar...