Ett år tills nästa gång...

...det är semester.
Verkligheten har kommit ifatt, och det är bara att acceptera faktum att imorgon börjar jobbet igen.
Efter 28 dagar med strålande sol och en medeltemperatur på 22 grader, ska man kanske inte klaga på att den 29e lediga dagen bjöd, och fortfarande bjuder, på ösregn och endast 12 grader.
känns nästan skönt att det är sista dagen, arbetsångesten dämpas något...

Har annars tillbringat min sista semesterhelg med att ha två namnsdagar (tackar för alla gratulationer!), reagera extremt hårt på att rötmånaden har inträtt (aj, aj, stackars magen!!!), och samt försökt rädda upp situationen med att dricka ur min flaska mint-baylies (ca tredjedelsfull, eller tredjedelstom, beroende på hur man räknar *blink*) och därmed uppnå iallafall ett mål med semestern. Herregud, ett par slurkar baylies i veckan ska man väl iallafall ha kunnat trycka ner, för att fira lite semester. Dock hade jag såsat för mycket med det också. Det säger väl en del om hur svår jag är på sprit.... eller inte =/
Iallafall, med morsan till hjälp, så blev iallafall flaskan slut, och jag kan lugnt gå tillbaka till jobbet igen =)

Nu har jag försökt längt nog att ignorera det faktum att jag kanske borde rapportera hur det går med träningen.......
Det har blivit något förskjutet, kan man säga, pga den här mag-grejen i veckan....
dock har jag iallafall som längst sprungit 7 km, så jag är inte helt borta... dock så går det trögt. De sista tre km får jag nog ta på ren vilja tror jag =/
Jag är verkligen ingen idrottsman, det är bara så. Jag hittar aldrig det där beroendet av träning och rörelse, som andra hänvisar till när de har kommit en bit in i sin träning. Jag kommer aldrig att förstå tjusningen med att plåga sig igenom varv efter varv i motionsspåret, och jag hatar att svettas nu mer än någonsin.
Jag går aldrig NER i vikt när jag tränar, utan jag lägger snarare på mig fler extra kilon än nånsin tidigare (undantaget graviditeten), och det är INTE muskler vi pratar om här. Jag kommer heller aldrig att se proffsig ut i vilka dyra träningskläder och skor jag än införskaffar, utan det går lika dåligt ihop som ett par gummistövlar till balklänning.
What to do?
gilla läget och envisas, eller lägga av?
jag orkar inte ens bestämma mig för nåt av det.
Jag har två erfarna maratonlöpare i min omedelbara när het; nån av er som känner sig manad att anta denna hopplösa utmaning som jag förkroppsligar????

Ja det var den positiva rapporten ;-)
Lite kaffe på det här så...

Nån som däremot utvecklas på en del plan, är dottern.
Nu kan hon skilja på vänster och höger, räkna till 20, läsa "mjölk" på paketen, och kan peka ut 10 olika fåglar i trädgården. Hon har även skaffat sig favoritord som "förmodligen", "gummistövlar", bordstablett" och "bensintrimmer", samt kan föra en konversation via kommunikationsradio, ni vet när man avslutar alla sina meningar med "kom!" och på slutet "klart slut!" Jättenödvändiga saker att kunna när man är 2,5 år.
Men att säga till när man behöver kissa och gå på pottan verkar vara helt omöjligt.
Prioriteringen i vad som är viktigt att kunna verkar vara helt olika hos henne och mig.
Bah!

*tåååååålaaaaamooooooooooooooooood*
Har aldrig varit särskilt bra på det.

Nu har jag fått träningsvärk av att knappa på tangenterna. Glöm inte att jag inte har gjort det mer än två gånger på hela fyra veckor. Bäst fingrarna får vila så jag orkar öppna mailen imorgon....

klart slut.

What´s going on?????!!!!!

Frågorna är många, och svaren är en mängd!!!
varför svaras det inte på mail?
Varför svaras det inte på vänförfrågningar på facebook?
varför är den här bloggaren hopplöst efter i skvallret och är helt bakom flötet när det gäller det mesta just nu?
Vad är det för dag idag?
Hur går det med träningen?
Vem spelade på gatufesten ikväll kl 8 på Himlabadet-scenen?

Jo, det mesta kan sammanfattas med att jag har semester, jag ger blanka fasen i datorer (förutom att betala räkningarna, men jag hade god lust att skita i det med), och att träningen går som på räls i 6,5 km. Sen är jag helt slut.
dock, så är det två månader kvar, och mitt första steg i processen mot vidare träning är att sluta äta glass varje dag.

vi är tillfälligt hemma i stan för lite proviantering, tvätt och lite annat som endast civilisationen kan erbjuda, sen åter ut i skogen till stugan igen =) Trots att damen ser ut som ett vattkopps-sjukt barn av myggbett, så tror jag envist att stugan är den bästa platsen för rekreation och mindfullness under semestern. Samtidigt även tid att slå den där vassen som metspöt alltid fastnar i, bryta upp den där stenen som gräsklipparen alltid fastnar i (suck!!! stenar förföljer mig...) eller meka med traktorn (ja det faller på min mans lott...) och cykla och kika efter smultron. Jag har redan bränt rygg och axlar i solen två gånger, och gjort av med alldeles för mycket pengar på Erikshjälpen i Fränsta (en loppis-guldgruva förresten, om ni kör förbi... )

I övrigt....när fotbolls-VM är över....
Böcker som ska avverkas på semestern:
"Berättelsen om Herr Roos" av Håkan Nesser
"Fyrvaktaren" av Camilla Läckberg
"Den dubbla tystnaden" av Mari Ljungstedt
"Kl 10.41 på Khao Lak" av Pigge Werkelin mfl (Tack Britt-Marie!!!)
Återkommer med senare recensioner.

ja men då så... jag som bara skulle säga att bloggen har semester =)

Men då säger jag väl det nurå... bloggen har semster =) bara så att ni vet ;-)